Detta är en del av min farmor Esters antavla. Hon levde från 1916 till 1956 som änka. Livet var strävsamt när hon som ung änka måste sälja allt hon ägde för att kunna köpa en liten stuga till sig och sina barn. Sex små barn var nog inte helt enkelt att fostra och försörja ensam. Det var slit och försakelse för dom alla.
Farmor var varmt religiös och en respekterad kvinna i hela Väckelsång, dit dom flyttade när farfar dog.
Ett starkt minne jag har av farmor är när hon spelade på sin tramporgel och sjöng läsarsånge t.ex."Barnatro"
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar